Har tittat på TV, närmare bestämt deepfakedramatiken i The Capture. Visst, den är inte någonting som kommer att förändra någon tittares liv, men den säger något om hur det panspektriska paradigmet etablerats.

I det näst sista avsnittet av serien ifråga (säsong två) lägger den onde tech-mannen ut texten om vad som står på spel – nämligen förutspående av beteenden. Vi har att göra med en algoritm som ”förstår dig, mig och varje del av vårt samhälle bättre än vi förstår oss själva”. Här ringer en klocka – visst är det så som debatten gick under hösten 2008?

När man ser tillbaka på FRA-debatten idag är det kanske en del takes som känns onyanserade. Säkerligen skulle jag idag skriva om frågan utifrån ett mer politisk-realistiskt perspektiv. Samtidigt vill jag minnas att vi redan då såg frågan som en möjlighet att tänka med den framväxande teknologin. Det handlade inte bara om FRA-lagen, utan om vad som visade stå på spel kring denna teknologi.

Sedan dess har det hänt en del. Begreppet ”analytics” ersattes av ”big data”. ”Big data” ersattes ”machine learning” och ”algoritmer”. Dock – själva parametrarna för vad som står på spel är desamma, 16 år senare.