Mer om återkomsten till avhandlingstematiken, och om kopplingen till co-design.

Som jag nämnt tidigare: När jag skrev på avhandlingen lutade jag mig aningen mot John Kays The Truth about Markets. Det var främst passagen om externaliteter och hur existensen av dessa gjorde att alla teorem om marknaders förträfflighet föll samman. (Cue Callon.)

Dock var det en annan passage som kanske lämnade ett större avtryck. Kay inleder boken med att prata om individer i olika ekonomiska system, och menar att ekonomiska system alltså har konkreta effekter på individers liv.

Economic differences persist because output and living standards are the complex product of the intersection of the economic environment with associated social, political and cultural institutions. The economic lives of individuals are the product of the systems within which they operate. […] No modern experience illustrates this as starkly as the difference between the economic lives of the brothers Friedrich and Heinz. (17)

Utifrån detta inleder han berättelsen om bröderna Friedrich och Heinz. De föds innan andra världskriget, och ödets nycker gör att de sedan hamnar på olika sidor av muren. Dock gör de liknande livsval – de blir båda ingenjörer på Siemens, och gifter sig tidigt. Under 1950-talet är skillnaden mellan deras ekonomiska liv ännu liten, men under de påföljande årtiondena växer den gradvis.

When the Wall came down in 1989, Heinz, like millions of other Easterners, drove his Trabant into the Western zone to see for himself. He had heard that the range and quality of goods in the shops was far superior: now he knew it was a reality. His clothes, his furniture look shabby compared with Friedrich’s: hi cramped apartment in a barracks-style block hardly matched Friedrich’s semi-detached house with garden. When Heinz described the equipment he used at work, Friedrich laughed. (18)

Kay skriver alltså fram denna historiska erfarenhet som ett sätt att jämföra olika system; ”the division of Germany into two economic zones was the nearest approach ever made in social science to a controlled experiment”. Han tillägger att muren gjorde att detta experiment kunde bli utslagsgivande – utan den hade medborgare och arbetskraft gradvis migrerat till väst.

I min läsning fäste jag stor vikt vid just jämförelsen av produkter, artefakter, inte minst bilar. Jag skrev ju avhandling om Volvo, och om uppkomsten av deras säkerhetsarbete. Borde man inte kunna jämföra öst- och västbilar, undersöka deras respektive detaljer i deras design – göra en saklig genomgång över varför västbilarna var överlägsna?

Förutom allmän lyx kan man då kolla på faktorer som säkerhet och miljövänlighet. Dessa hade jag ju undersökt, och sett att dessa faktorer till stor del byggde på utvecklingsaktiviteter som låg utanför företagets väggar. Civilsamhällesorganisationer, professionella i statliga myndigheter och andra externa aktörer hade i högsta grad bidragit till skapandet av säkrare och renare bilar. Dessa aspekter av västs överlägsenhet hade alltså att göra med en slags co-design.

Detta spelar ju roll, eftersom det finns så många andra orsaker som sägs ligga till grund för denna överlägsenhet. Äganderätt, tillgång till kapital, och generösa men tydliga spelregler för näringslivet brukar lyftas fram. Så även väl utbyggd infrastruktur – både fysisk och kunskapsmässig sådan. Här har vi dock att göra med något annat: Västprodukternas överlägsenhet kanske inte hade enbart med företagens inre liv, utan om deras yttre liv. Näringsfrihet är viktigt, men föreningsfrihet är också produktiv.

Här är vi såklart inne och tassar på domäner som ekonom-sociologer och andra varit inne på länge. Det sociala spelar roll. Marknaden är embedded. Samtidigt – här är inte fokus på huruvida homo oeconomicus i själva verket är homo sociologicus. Fokus ligger på kunskapsskapande; på innovations- och designprocesser. Det heter ju ”overflow inventions”.

Denna fråga anknyter såklart även till frågan om innovationssystem, och till frågan om statens eventuella plats i främjandet av innovationer (Mazzucati osv.), men här har vi att göra med någonting mer subtilt. Det handlar inte om huruvida vi har en aktiv stat eller inte, det handlar mer om en distribuerad agens, likt marknaden. Det handlar om att ”the market for competition” (företagsfrihet, fungerande konkurrens, möjlighet till subsitution av varor) måste kompletteras med ”the markets for contestation” (existensen av ett system för att detektera/uppfinna overflows).

Dessa markets for contestation kan jämföras med Dewey, när han pratar om demokrati: Måttet på en god demokrati är dess kapacitet är kontinuerligt skapa och upprätthålla en mångfald av publics om distinkta sakfrågor. Allt detta är kanske alltmer viktigt i kontexten av de idag existerande kapitalismer som har mindre välfungerande civilsamhällen.

Om vi då ser detta som en form av co-design – vad innebär det? För det första, att vi går tillbaka till den typ av PD som Ehn och andra ursprungligen utforskade i – co-design i kontexten av sociala konflikter mellan olika samhällsintressenter, vars etablerade roller är att stå emot varandra.

För det andra har vi att göra med en co-design som gränslar den moderna gränsdragningen mellan samhälle som ”kultur” och marknaden som ”andra natur”. Grunddragen för den moderna marknaden är att staten är en aktiv agens som sätter ramarna för näringslivet; inom dessa ramar kan sedan ”the animal spirits” släppas fria, vilket i sin tur skapar en slags ekonomiska naturlagar. I denna föreställning förväntas ju allting inom företaget ske strikt professionellt, objektivt, frikopplat från politik – detta var vi ju inne på häromsistens. Alltså: Denna form av co-design blir än mer intressant om man ser den från ett Latour/Callon-perspektiv.

Dock: Jag är ännu osäker på vilken roll dessa fenomen – co-design-processer som uppstår ur ”markets for contestation”, existensen av NGO-konsulter etc. – verkligen spelar. Det är sannolikt inte min roll att sätta siffror på dess impact, eller att ställa dem mot andra förklaringsmodeller för västs överlägsenhet. Därför är det kanske bra att hålla sig just i design/co-design/innovations-fältet; att berätta utifrån enskilda case. Vi får se var det landar.