Apropå Lyotards Postmodern Condition: Skriver på text om relationen mellan Lyotard och Habermas, inte minst med hjälp av Jamesons förord, som nämndes i förra posten.

Det är lite intressant att notera den utsträckning med vilken teknologi figurerar i de båda teoretikernas arbete under denna tid. Det märks såklart i de böcker som jag nu är intresserad av – Habermas text om legitimitetskriser, och Lyotards om det postmoderna tillståndet. Samtidigt är det intressant att se hur de institut som de båda verkar vid under har namngivits med referens till teknologi.

Lyotard verkar vid l’Institut Polytechnique de Philosophie, där även Deleuze är verksam. Pomotillståndsbokens intro avslutas följande:

I dedicate this report to the lnstitut Polytechnique de Philosophie of the Universite de Paris VIII (Vincennes) – at this very postmodern moment that finds the University nearing what may be its end, while the Institute may just be beginning.

Habermas, å sin sida, skriver legkrisboken från sitt nya hem i Starnberg, där han just börjat leda das Max-Planck-Institut zur Erforschung der Lebensbedingungen der wissenschaftlich-technischen Welt. Från MPIs hemsida:

The Max Planck Institute for the Study of the Scientific-Technical World was founded on 1 January 1970 and headed by physicist and philosopher Carl Friedrich von Weizsäcker, the second Director being Jürgen Habermas, who joined in 1971. This Institute was a first for the MPG. The idea behind its foundation had come from questions surrounding the scientific world’s responsibility to society. […] It was in the intellectual climate of the 1960s that the idea for an Institute developed, which was to be dedicated to peace and future research within the context of political consultation. Upon Weizsäcker’s retirement in 1980, the Institute was transformed into an Institute for Social Research and closed not long thereafter.

Denna bakgrundshistoria är intressant, inte minst eftersom den bör figurera i den historia om hur ”låga” STS-avdelningar växte fram under sena 1900-talet – typ det som Dani Shanley skriver om.