Oljan är billig, vad händer med kvävet?

Ser att mycket händer i oljefrågan nu under Coronakrisen – exempelvis en intressant nyhet i FT för några dagar sedan:

The world could run out of oil storage capacity within months, according to the biggest energy traders, as the coronavirus pandemic crushes demand for fuel at the same time as the Saudi-Russia price war boosts supplies. […] the oil industry’s capacity for storage is likely to be tested like never before, and prices may have to fall further to force the closure of oilfields.

Några dagar senare ser jag tecken på att denna situation öppnar upp för att vi kan hamna i en situation med negativa oljepriser – se denna tweet från Quinn Slobodian:

With negative oil prices in some places, we’re approaching the Stranded Asset Moment. Historic opportunity for the Climate Left that can’t be passed up pic.twitter.com/jKDMrVaBlm

— Quinn Slobodian (@zeithistoriker) March 29, 2020

Återigen – detta ögonblick i tiden skapar diverse politiska öppningar.

Dock – bortom oljefrågan är jag mer intresserad av kvävefrågan. Nu var det ett tag sedan jag tänkte på kvävets politiska ekonomi, Nr-ism, et cetera – men skulle vara roligt att undersöka hur Coronasituationen påverkar kvävecykelns alltmer långtgående artificialisering.