Ikväll arrar tidskriften Glänta sin legendariska bokmässefest, dessutom är nya numret – en framtidsencyklopedi – ute för försäljning.

Jag och Chris K skrev ihop ett gemensamt bidrag – en text om hur ordet ”panspektrocism” kommer att förstås i framtiden. Dessvärre föll just detta begrepp bort i publiceringen – kanske är det norrmännen som intervenerat? Nåväl, utkastet till den tänkta texten lyder som följer:

—

Panspektrocism (substantiv, härlett ur eng. ”panspectron”): P är det sociala diagram som trängt undan 1900-talsfilosofen Michel Foucaults panopticism. Samtida produkter för upprätthållande av social ordning – så kallade ”UniMod”-verktyg och algoritmen sMart® –  är relativt unga företeelser.

Det var först under 2000-talets början som tekniker för universell modulering (omvandling av analoga egenskaper till digital data) och filtrering/sökning (data mining) sammanföll i konkreta tillämpningar. 2022 års Stockholmsfördrag (som föreskriver att alla produkter som säljs i EU måste förses med RFID chip) och diverse biometriska teknologier tillåter oss nu logga alla beteenden; nämnda neurala algoritm (Wal-Marts patent US200880666023) finner mönster och förutsägelser utifrån databanker. P är alltså relaterad till två maskinska fyla, som under 1900-talet aktualiserades i loggar över ip-nummer och betalningsmedel, datoriserad regressionsanalys, samt relationsdatabaser.

P kommer ur begreppet ”panspectron” som myntades 1991 av President Manuel DeLanda, som vid denna tid lämnat sin filmarbana till förmån för filosofin. Panspektron blev namnet på den övervakningsapparat (utvecklad av National Security Agency) som fångade in stora mängder data genom avlyssnad radiotrafik. Panspektron var alltså det första övervakningssystem som ersatte en centraliserad, optisk (mänsklig) blick med den distribuerade och spektriska blicken, som även registerar det som är osynligt för det mänskliga ögat.

Ps effektivitet som socialt diagram bygger på dess förmåga att använda nämnda fyla till räffla rum utan inspärrning. På detta vis kan flöden av människor, pengar, artefakter och idéer etc. kontrolleras och föregripas. P skapar även ekonomiska skalfördelar och möjliggör upprättandet av laboratorier genom realtidsövervakning av vardagsbeteenden. Således är P centralt för dagens terroristbekämpning, kreditkortskontroll, logistik, bioinformatik etc.

—

För övrigt bidrar jag med ett eget ord, ”99-tänk”. Utkastet lyder:

—

99-tänk (substantiv, fr. årtalet 1999). Den weltanschauung som uppstod kring sekelskiftet, då datorns abstrakta logiker på allvar började användas som generiskt applicerbara konceptuella maskiner.

Innan spridningen av denna konceptuella maskin existerade exempelvis inte begrepp som psykologins ”kernel” eller samhällsvetenskapens ”protokoll”, eftersom motorns konceptuella maskin dominerat västerlänskt tänkande i 150 år. Motortänkets era inleddes således av tänkare som beskrev världen utifrån en enskild motor (1800-talets Marx och Zola, tidiga 1900-talets Freud), och avslutades av tankesystem där flera sammankopplade motorer (det som kallades ”critical theory”, där Marxmotorn sattes samman med Freudmotorn). 99-tänket lade därmed grunden till vår samtida historieskrivning: Det var först under 2010-talet som året 1968 började beskrivas som ”motortänkets dödsryckning”.

Tidiga yttringar av detta övergång från motortänk till datortänk märktes kring sekelskiftet: I de första beskrivningarna av kapitalismen som ett operativsystem, och i etablerandet av hacking som skapandekritiskt ideal. Årtalet 1999 har fått ge namn till detta kulturella skifte, främst på grund av Linux mytomspunna pris på Ars Electronica, sjätte september 1999. Begivelserna 6-9-99, och det årliga uppmärksammandet av dessa, har sedermera kommit att definiera 99-generationen. Kritiker hävdar emellertid att 99 är en mediakonstruerad myt, upprätthållen av den kulturelit som säger sig varit med då det begav sig.

—

Om ni köper tidskriften – vilket ni definitivt bör göra – läs även Chris egna bidrag, samt Rasmus om kopimism.