Onsdagens post på Handelsbloggen finns nedan…

Min kollega Otto, som doktorerar på Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), är i stan, och vi planerar släppet av vår nya bok. I Abstract Hacktivism: The making of a hacker culture studerar vi hur begrepp från datorvärlden alltmer används utanför denna kontext. Folk har börjat använda ord som ”hacking”, ”open source”, och ”open innovation” för att beskriva från ekonomin och kosmos, till mode och konst.

Med andra ord har spridningen av datorer givit försett samhället med nya modeller för att förstå världen. Mycket av den vetenskap och den världsbild som växte fram från 1800-talet och framåt bygger på motorn som tankemodell. Nu håller detta ”motor-tänkande” på att trängas undan till förmån för ”dator-tänkande”.

Detta gäller inte minst i hur vi talar om företagande och ekonomi. På senare år har företagsekonomer börjat beskriva innovationer på nya sätt, inspirerade av framväxten av ”open source”-mjukvara som Linux. Dessutom har ju samhällsvetare länge, inspirerade av Internet, pratat om världen – inte minst ekonomin – i som ett nätverk.

Skiftet från ”motor-metaforer” till ”dator-metaforer” är än mer påtagligt om man ser till hur populärkulturen beskriver företagande och ekonomi. För några år sedan släppte Naomi Klein sin No Logo; en bok som omformulerade 68-generationens kritik av storföretagandet och konsumtionssamhället. Detta 68-tänk (utmärkt skildrat i boken The Rebel Sell) var baserad på arketypiska motor-tänkare som Marx och Freud.

Intressant nog har Kleins främsta referenser i No Logo, tidskriften Adbusters, lämnat motor-metaforerna bakom sig. I ett av förra årets nummer beskriver man det ekonomiska systemet som ett ”operativsystem”, vars ”kod” kan ”skrivas om”. 68-generationens politiska ideal – att kasta grus i det ekonomiska maskineriet – har förpassats till historiens skrotupplag. Dagens kulturella ideal är istället att vara en hackare, som förändrar ekonomin genom att förstå – och skriva om – dess underliggande kod.

Det paradoxala är att detta nya ideal har (till stor del) vuxit fram som resultat av dot.com-bubblan. Aldrig tidigare har så mycket energi plöjts ned i att sprida förståelsen – och tilltron – till en ny teknologi. Historiker pratar ofta om att 68-generationen förändrade vårt sätt att se på världen. Kanske kommer historiker i framtiden beskriva de senaste decenniets övergång från motor-tänkande till dator-tänkande som ett minst lika avgörande kulturellt skifte.

Kort sagt: 99 var vårt 68.