I september hölls FN:s World Urban Forum, där delegater från hela världen diskuterade hur stadsutveckling bör ske underifrån, baserat på medborgarinflytande och kulturarv.

Ursprungligen publicerad i GöteborgsPosten. 

Därefter har det i Sverige uppstått en debatt om nyurbanism – en motreaktion på de misstag som begicks under miljonprogrammens 1960- och 70-tal, då stadsdelar planerades uppifrån, med samma mekaniska rationalitet som en ingenjör konstruerar en maskin. Stadsutveckling har kommit att handla mindre om grandiosa byggnadsstrukturer, och mer om att skapa möjligheter för medborgare att fylla strukturerna med innehåll.Detta tänkande har dessvärre inte nått vår stad. Södra älvstrands-debatten har än så länge dominerats av socialt ingenjörskap. Det verkar dessutom finnas ett konsensus kring att älvstranden skall bli (ytterligare ett) evenemangsstråk för turister och konferensbesökare.

Bara yta

I stället för innehåll, hur socialt kapital och lokal ekonomi skall främjas, talas det om yta. En lyxgalleria, en aktivitetspir, ett Nyhavn, ett Minimanhattan – planeringsivrarna överträffar varandra i överdådiga visioner. Underifrånperspektivet, medborgarinflytandet och kulturarvet talas det däremot inte om. Det vi kan lära oss av framgångssagan Järntorget är att det är medborgarnas – inte politikernas – initiativ som skapar dynamiska stadsdelar. Västra Nordstaden har alla möjligheter att på samma sätt växa organiskt. Där varvas museer med nattklubbar, teaterskolor med reklambyråer, studentboenden med natthärbärgen, gallerier med gatumarknader. Debatten om älvstranden sätter fingret på frågan om vilket Göteborg vi vill ha. Att vara en go´ evenemangsstad må skapa hotellintäkter – men samtidigt undertrycker detta de lokala initiativ som gör Göteborg till en av norra Europas mest nyskapande, medvetna och företagssamma kulturstäder.

Det andra Göteborg

Under hösten har Institutet för samtida kultur vid Stadsmuseet lyft fram detta ”andra Göteborg” – det som alltid får stå tillbaka för den officiella bilden av staden. Här märks rättvis handelentreprenörerna Dem Collective, osignade musikartister, gatutidningen Faktum, prisade reklamskapare, konceptbutikerna Garden Gallery och Blue Turtle, mediekritiska nätverket Allt är möjligt, samt designprojekten Design med omtanke och YCC från Volvo PV. Detta Göteborg har helt kommit bort i diskussionen. Som vanligt står även stadens hemlösa utan röst – vad händer när Frälsningsarméns härbärge vid Lilla bommen tvingas flytta? Vem är Göteborg till för? För dem som bor, arbetar, studerar, eller sover ute i Göteborg måste södra älvstranden få fortsätta växa underifrån. Låt diskussionen handla mindre om skrytbyggen och mer om hur göteborgarnas initiativförmåga skall tillvaratas.