Har knåpat ihop en text till en kommande antologi om piratpolitiskt tänkande, tänkt att ges ut innan valet. Min text handlar om att poängen med att inte inta höger- eller vänsterpositioner; utkast finns att läsa här. (Bloggläsare får ursäkta tjatet om katedral-basar-hacking; texten är tänkt för folk som inte är datalovers.)
99, our 68
Jag gillar verkligen idén att en tids politiska tänkande är en repetition av ett abstrakt teknologiskt diagram, och jag tror i grunden att detta är en fruktbar väg om man vill visa att piratpolitiken faktiskt är ett tecken på abstrakt diagramskifte.
Men jag tycker att det är jobbigt att hänga med på höger/vänster-distinktionen du gör. Ibland är det kapitalismens slut vs dess fulländning (utan att k-ordet förklaras), ibland ger du högern antiauktoritära drag (!) – ja, du utelämnar konsekvent hela tradhögern, de konservativa etc – och talar aldrig om självorganisering som del av vänsterns idéer. Det tycks också finnas en vag uppfattning om en höger/vänster-delning parallellt med någon slags inställning till marknaden. Det blir då möjligen till en skiljelinje mellan traditionell vulgärsocialism och nyliberalism, som faktiskt inte känns särskilt relevant att undvika att välja sida om.
Här öppnar sig dock ett metaperspektiv, som förhoppningvis räddar mig från den polemiska kritiker-fällan 🙂 : Det är bara utifrån en historisk och ideologisk position där höger/vänster-distinktionen inte längre är lika relevant, som det går att formulera höger/vänster-distinktionen så. Piraterna själva lär inte höja på ögonbrynen, till exempel. Och inte de gröna.
Hej Karl. Jag är fortfarande ny i att tänka medvetet i hackar-termer, men din blogg växer och växer i mig, tack för ännu en intressant text.
Viktig fråga detta om vänster-höger. Det måste även belysas från ett mer fänomenologisk/empatisk håll, dvs. hur sådana politiska uppdelningar och grupperingar skapas och vidmakthålls. Och ännu mer viktigt, hur de undviks och hackas.
Jag tror denna formulering om att ”vecka upp sidorna” fungerar mycket bättre än klyschan om att ”bryta ner” vänster-häger-dikotomin. Det finns ju redan saker att plocka från båda håll, så ingen idé att bara filosofera med hammaren. Jag är iofs interesserad i båda två, vad som hälst som för os bortom det tröttsamma parlamentariska tvåpartisystem, som strukturerar al politiska tänkande och aktivitet.
Kommer att tänka på anarkisterna i CrimethInc, som nästan gör en lek ur att håna och satirisera över partisk tänkande inom och i vänstern. Särskild en text:
Infighting the Good Fight: Why we’were Right and You’re Wrong. Towards a Non-D(en)ominational Revolution
Lite citat:
”In taking sides against others, you can forget that everyone’s positions are fluid – and forcing someone to act as a partisan of an opposing side can trap them into identifying themselves with that side exclusively. Often it happens that a person adopts a position impulsively, but upon being attacked entrenches himself and defends it for the rest of his life.”
”Revolution happens when you create situations that make the old conflicts irrelevant, that dispel all that inertia of resentment and insecurity and antagonism.”
Marcus: Jag tror du missuppfattar, jag har inte alls skapat dissiga nidbilder av höger och vänster – tvärtom beskriver jag mina två favvo-versioner av ”höger” och ”vänster”.
Holland och Lazzarato (för vilka självorganiseringsgrejen är central) är ju knappast tradd-vänster, och det är endast få personer till höger som lutar sig mot Hayek. Poängen med detta är ju att skriva fram någon form av riktning – bidra till en samhällsteleologi, som din favvo-tänkare Tarde skulle uttrycka saken.
Kom ihåg att texten är lite speciell: Jag skriver utifrån en position där jag, civilsociologen, försöker utvärdera de sätt på vilka piraterna kan verka omvälvande.
Malte Max: Roligt att bloggen och texterna växer!
Ja, ”vecket” är ett roligt sätt att tänka kring formandet av kollektiviteter. Latour och Lepinay skriver i detta i deras bok om Tarde, se kapitlet till KB.
Att just denna text kom att bli en anti-höger-vänster-text var att det var detta som redaktören önskade från mig. (Själv ligger jag ju nära de gröna, och de har ju valt sida.)
Bortsett från det faktum att piraterna kan göra mest nytta genom att inte ta sida: Jag tycker att det finns mycket sympatiskt i att inte välja sida – den text du pekar på verkar fin!
Kalle: Min poäng var inte direkt att det skulle vara en dissig bild. Vad jag menade var att bilden av höger respektive vänster som du presenterar är formulerad innifrån ”piratparadigmet” och är egentligen inte särskilt relevant.
Om man istället tänker sig en mer Bobbio-influerad beskrivning av höger och vänster så kan man tala om en politik värderar det fria uttryckandet av den enskildes vilja eller tradition, respektive en som är inriktad på att minska eller undvika lidande. (Detta är väl vad som utgör ”vänster-” i vänsterliberalismen?)
Denna distinktion förklarar varför högern anser det viktigare att få fler i arbete så att de kan klara sig själva (ett positivt värde) – ”det ska löna sig att arbeta” – än att de som trots sänkta trösklar till arbetsmarknaden inte får arbete har en dräglig tillvaro (ett annat positivt värde) – ”solidaritet med de mest utsatta”. Och vice versa.
Detta är ett praxidrivande sidval som är relevant även för en pirat: Ja, det finns verkligen höger- respektive vänsterpirater i den här bemärkelsen. Men med detta perspektiv håller jag med om tesen som din text driver: Att det kan vara klokt att inte välja, att driva nätpolitiska frågor och lämna höger/vänster-politiken till andra aktörer – inte för att den inte är relevant, utan för att den nya tidens politiska frågor ska drivas alls. Piratpartiet som sakfrågeparti är något viktigt, omistligt i dagens politiska verklighet. Det är ett hack av det partipolitiska, i synnerhet det blockpolitiska, systemet.
Well, jag tycker att texten är relevant just för att den är skriven inifrån piratparadigmet:
1. Den diskuterar huruvida någon som är pirat skall välja höger/vänster.
2. Den pekar mot en framtid där piratparadigmet blivit legio. Och det är väl det vi vill skall ske?
Nej, vi talar verkligen helt förbi varandra. Men det känns för min del som att vi är alldeles för osynkade these days för att kunna fullfölja den här diskussionen på ett sätt som är givande för oss båda. Det är tråkigt och jag känner mig väldigt obekväm med det, särskilt då det var jag som började kommentera.
Äh – not to worry – det blir fler poster! 🙂
Kalle:
Ser att du återkommer till Katallaxi-begreppet i texterna. Det är ett intressant koncept i teorin, men vad tror du om teorin i realiteten – och speciellt när vi pratar om ekonomi-samhällsteori? Jag håller med Hayek’s Popper-Gödel’s kunskapsteori, skepsisen mot matematiska modeller, skepsisen mot ’totalitära institutioner’ (Popper), scientism, vurmandet för svärmintelligens osv., men jag ser ett problem med katallaxi-konceptet: för att det ”självkorrigerande” feedback-systemet skall fungera på marknader, krävs det mer eller mindre ”perfekta” förhållanden – och jag tycker att Hayek faller på liknande premisser som de ”neoklassiska” teoribildningarna.
För lite pragmatik?
Heiti: Som jag förstår konceptet talar Hayek om samma sak som exempelvis DeLanda när han diskuterar ”meshworkiga” marknader (till motsats till de anti-marknader som skapas av kapitalismen).
Jag tror alltså inte att de olika teoribildningarna är så långt ifrån varandra – DeLanda säger ju uttryckligen att en ny politisk ekonomi bör byggas med hjälp av Hayek. Gamle Friedrich Von var ju faktiskt tidig med att prata om katallaxin såsom självkatalytiskt tillstånd – såsom en ordning som faller på plats utifrån en ”abstrakt maskin”. (Intressant att han gör en posthumanistisk manöver, i sitt försvar för existensen av ”kosmos”.)
Alltså tycker jag att vi lätt – eftersom vi så gärna vill passa in i antingen höger eller vänster – överskattar skillnader mellan Hayek och vänster-självorganisering. Vilket ju är ett intellektuellt tillkortakommande (eftersom ideologin tar överhanden), men framförallt oproduktivt.
Visst – jag kanske gör för mycket av symmetrin mellan Hayek och vänsterfolk som intresserar sig för självorganisering, men jag tror verkligen att mycket intressant kan komma att hända om självorganiserings-nerdarna på respektive sida av det politiska spektrat släpper sin beröringsskräck.
Nejdå – jag håller med dig helt och hållet om att denna vänster-höger distinktion är både oproduktiv och onödigt. Det är av samma anledning varför jag gett mig på Hayek och hans tankar kring ekonomi, som i grunden ger oss nya och produktiva sätt att tänka kring marknader och så vidare. I varje fall ger det annorlunda perspektiv, än de förhärskande ”neoklassiska” teorierna, som lärs ut på högskolor världen runt. Som sagt: jag köper stora delar av hans teorier, men ser tyvärr att Hayek blir alltför ”ideologisk” när han tar steget från ontologi/epistemologi till samhällsteori – eller snarare: hans slutsatser kring institutioner (ekonomiska, politiska etc) är alltför opragmatiska och ahistoriska. Det behöver inte alltid, som av en naturlag, vara dåligt med statlig intervention. Hayek tycks göra kvalitativ skillnad mellan stat och företag. Kanske är det det – men jag tror att denna distinktion är av ondo; bättre med Spinozistiskt synsätt: en aktör, eller organisation, bland andra organisationer. Lite samma problematik när vi pratar Smith – den osynliga handen, som skall gestaltas på ”makronivå”, motverkas via kraftig intentionalitet (makt, egenintressen, korruption etc). Smith/Hayek’s cybernetiska utopi kanske vi aldrig kommer att få. Emellertid tycks Hayek hävda att det inte finns något kausalt samband mellan makroresultat och mikrobeslut. Den ”spontana ordning” som hayek förodrar, särskiljer han lite olyckligt från samhällsinstitutioner, och menar ex: att de flesta lagar borde vara en produkt av spontan ordning och inte av regeringsbeslut — men frågan uppstår då: är inte regeringsbeslutet en del i denna spontana process? Det är här jag tycker att Hayek snubblar lite. Kanske kan man förstå Hayek historiskt – precis som många andra tänkare, såg han och reagerade på de rådande totalitära strukturerna.
Hmmm – kanske inte så produktiv kommentar av mig inser jag nu; dock har dessa tankar (för)följt mig sedan jag börjat nysta i Hayek-von skolan. Låt oss snarare hacka katallaxi-begreppet, suga det fina ur det; det finns ju inget som säger att man måste köpa hela konceptet.
Hej igen, nejdå – det finns säkert en massa problem med att bjuda in till Hayek-diskussion, du har nog rätt där. Men – precis som du säger – det går nog att utvinna något intressant ur det.
Jag tycker väldigt ofta man talar om höger och vänster som om de skulle stå mot varandra, men inom PP har jag väldigt ofta märkt att folk faktiskt inte alls tycker så olika. Man fastnar lätt i ideologi, men om man vågar se förbi den händer spännande saker.
Ja de gröna har tyvärr valt sida. Mer intressanta var de ju i sin begynnelse och jag ser själv stora likheter mellan 80-talets MP och dagens PP. Jag tror dock att MP var lite för mycket före sin tid. (även om jag skulle hävda att PP på många sätt också är före sin tid)
Frågan om medborgarlön är ju t ex betydligt mer relevant idag på en arbetsmarknad som hålls igång med hjälp av konstgjorda åtgärder . Likaså ifrågasatte ju mp i början ekonomisk tillväxt. Och därmed fick de också en mer intressant småföretagspolitik. Det fanns en decentralisering i 80-talets mp som jag verkligen saknar idag. Den finns inte i något annat parti, den skymtar bara ibland i MP idag.
Det är ju inte direkt en slump att vi har ett fd språkrör (Anders Nordin) från MP som riksdagskand och styrelseledamot i PP nu. Tänket liknar varandra. Jag hoppas vi i PP slipper gå samma bittra öde till mötes som MP, för även om jag själv varit vänster hela mitt lvi har jag börjat inse att det verkligen inte är så enkelt som att ena sidan har rätt och den andra fel.
Tycker tanken om vecket är strålande, för det är precis så jag själv ser på det. PP är på väg mot framtiden och back to basic på en och samma gång 🙂 Om vi går åt det håll som jag hoppas vill säga. Det är ju det texter som denna kan bidra till 🙂
Hälsningar redaktören 🙂
”Min politiska hemvist är fullständigt klar! Begrepp som ’vänster’, ’höger’ avvisar jag. De är totalt oanvändbara i framtiden – varför skulle man annars bilda ett parti?”
– Joseph Beuys, grundare av die Grünen och ivrig förespråkare av medborgarlön 🙂
haha härligt 😀
Men dagens mp är ju verkligen inte vad de en gång var. Uppätna av fuskvänster.