17 tankar kring ”Lästips: h+ Magazine om att hacka ekonomin”

  3. hossi k.

    Ripple är coolt, vi bygger ett nytt monetärtsystem inom rådande infrastruktur.

  5. Kalle P Inläggsförfattare

    Mats – hmm, Carson verkar intressant – skall defintivt kolla upp hans blogg lite mer – tack för tipset! (Känns som att jag släppt lite av detta spåret på senare tid – dags att återupptäcka det!)

  6. MathiasW

    Det finns ett försök med en alternativ valuta som heter LETS, dessvärre har ”den” haft problem att få ordentligt genomslag men det är i vilket fall intressant att tanken har konkretiserats.

    Jovisst, det finns i Göteborg också. http://www.lets.nu

    Det verkar bättre organiserat nu än sist jag läste om det.

  8. Stefan M

    Det här med nya valuta-system är grymt intressant och något jag tror kommer behövas allt mer i framtiden!

    Jag gjorde själv, som min kandidatuppsats i sociologi förra terminen, en studie av Tidsnätverket i Bergsjön som är ett försök till time banking, det tillsammans med LETS rent deltagarmässigt största komplementära valutasystem i världen.

    TidsNätverket har fått vist stöd från stadsdelsnämnden bergsjön, men annars mött en hel del skepsis från politikerhåll. Detta kan jämföras med time banking fått en hel del stöd i england även på palamentär nivå samt i vissa delstater i usa där systemet fått skattelättnade. Gissar att de strukturella problemen för initiativ av detta slag är extra stora i sverige…

  9. Kalle P Inläggsförfattare

    Hej Stefan (och Mathias), kul att ni tittar in här!

    Ja, värt att kolla upp dessa strukturella problem. Vad ser ni som den största potentialen med LETS och Timebanking?
    – Att man frigör deltagande i ekonomin för de som inte sitter på kontanter, eller
    – att man lyckas skapa en lokal ekonomi (framförallt i mindre bemedlade områden) som inte ”läcker” resurser?

  10. Stefan M

    Kul att vara här!

    Båda punkterna lyfts ofta fram i forskningen som centrala och de hänger väl ihop i stort utsträckning. Tycker också de känns mkt relevanta att lyfta, framförallt i tider av devalvering..

    Men studierna inom området brukar påpeka att det är LETS-initiativen som ändå mer betonar den här ekonomiska sidan, medan time banking skapades mer med fokus på att valutan ska vara ett verktyg för skapande av socialt kapital och empowerment. LETS startas ofta av aktivister på vänsterkanten och har en tydligare ideologisk profil, medan time banking har ett bredare spektrum av deltagare, med betoning på mindre bemedlade grupper. Viktiga mekanismer här tror jag kan vara att LETS kräver mer av användarna eftersom det är upp till de själva att sätta priser på de varor som utbyts och att hitta saker att byta med. Time banking är ofta mer av ovanifrån-initiativ, priserna är redan satta och utbytena medieras av en ”time broker”. Time banking har också på senare tid rört sig mot co-production, alltså man använder valutan inom redan existerande institutioner, som vårdverksamheter, skolor mm, som ett sätt för människor att tillsammans producera tjänster och aktiviteter. Det är i stor utsträckning så tidsnätverket i bergsjön fungerar också (delvis av skattesjäl”¦).

    Men helt enkelt verkar det vara så att systemen har olika potentialer och fördelar. En sak som jag verkligen tycker är intressant är det här med att valutor, beroende på vilka spelregler som driver användandet av dem, kan påverka människors beteenden i olika riktning. Så varför inte satsa på flera typer av valutor parallellt?

    Du som är aktiv i england, har du någon personlig erfarenhet av hur snacket går där? Jag vet ju att nef lyfter fram valutor av dessa slag som mkt viktiga och när man läser de tidskrifter som behandlar ämnet (international journal of community currencies, local economy) så lyfts också valutorna fram som att de haft stort genomslag. Samtidigt är det svårt att veta i hur stor utsträckning de hypar sin egen sak liksom”¦

  11. MathiasW

    Jag är verkligen inte insatt i valutafrågor. Jag tycker det är intressant, men verkar så svårt och komplext.I slutändan sitter jag med fler frågetecken än jag hade när jag började.

    Kanske är en viktig effekt av LETS och Timebanking att folk börjar fundera på vad en valuta egentligen är och tänker att det är faktiskt något som vi skapat, påverkar och som inte är av naturen statisk.

    Det tror jag är bra.

    Där har ju hackertänket gjort en insats då den tar ner diskussionen och gör den mer förståelig.

  12. MathiasW

    I inledningen på texten så beskrivs banksfären som en grupp tjuvar som riggade spelet och nu sitter vi fast. Jag har hört talas om banker som skapar pengar ur ingenting, om en ränta som får fullkomligt horribelt orättvisa konsekvenser men som passerar som om det vore naturlag, om en tro på välfärd mätt i BNP som expantiellt till slut är omöjlig och på vägen äter upp naturresurser och förstör (gamla) naturekologier.

    Men som RiksMatts skriver i inlägget bredvid (http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=303#comment-13863) så är det denna ekonomi som möjliggör att vi kan bo 7 miljarder enheter här på jorden nu. Och KalleP svarar att vi måste destratifiera försiktigt.

    Jag vet inte vad som är sant (allting är ju vinklingar) i det första styckets beskrivning. Å ena sidan låter det helt förfärligt å andra sidan så är det det bästa som har hänt mig för annars skulle jag, du, vi, inte sitta här och ha det så bra.

    Nu skrev jag en fortsättning som jag raderade om att jag blir illamående och förlamad av att tänka på denna ekonomi, att för att komma vidare måste det ageras istället. Men att bristen på emergenta effekter hos mig gör att min handling uteblir.

    Jag tycker att valutasystemet behöver öppnas upp. Det kan jag konstatera. Jag vill se in vad som händer. Att det inte är så är jag inte nöjd med!

  13. Marcus

    Det vore nog intressant att diskutera det här med destratifiering mer ingående… Jag kastar ur mig ett litet resonemang så får vi se hur det tar.

    Vi måste hålla flera tankar i huvudet samtidigt här, tror jag. Den nämnde Tainter resonerar ungefär så här (intressant för vilken ambitiös miljöpartist som helst!):

    1. Västerländska samhällen* har präglats av en tilltagande, höggradig (och komplex) hierarkisk organisering, som bidragit till materiellt välstånd, och generellt sett långa och friska liv.

    2. Priset är ffa en enorm energiåtgång.

    3. De energireserver, och många andra resurser, som hittills kunnat användas för att upprätthålla hierarkiernas effektivitet är på väg att ta slut. De 7 miljarderna lever och mår förhållandevis väl på lånad tid, med andra ord.

    4. Vi står inför en framtid där energikraschen är en ytterlighet, en kraftig försämring av levnadsvillkoren är en annan – båda med stora och svarta konsekvenser för jordens befolkning.

    5. Alternativet är att fokusera på att lösa energiproblemet.

    Jag vill lägga till en sak till detta spännande resonemang, nämligen att problemet inte alls är hierarkin som sådan – och då inte bara för att den uppenbarligen har vissa företräden. Det finns även icke-stratifierade hierarkier, och hierarkier som är genomsynliga, demokratiskt upprättade, som kan engageras i andra mål syften än vinstmaximering och kapitalackumulation (här kan ju Kalle argumentera med stor auktoritet…).

    Enkelt (?) uttryckt: En destratifiering av ekonomin innebär inte nödvändigtvis mindre hierarkisering, det är inte ett självändamål som jag ser det.

    * Det är alltså inte så enkelt som att diktaturer i tredje världen är de striktaste hierarkierna. Det är de nog på ett sätt, men ”bara” ur en våldsmaktaspekt. Den mest genomgripande och allomfattande hierarkiseringen har skett under ”kapitalismen”, i egenskap av den övergripande princip som organiserar arbetsdelningen och specialiseringen.

  14. MathiasW

    Markus:
    >Alternativ 5. Fokusera på att lösa
    >energiproblemet.”

    Men problemet är ju inte att vi inte har teknik/resurser till att lösa energifrågan. Problemet är att vi väljer att lägga resurser på annat.

    Så alternativet att fokusera på att lösa energiproblemet ser för mig ut som en hopplös plan. Bollen ligger inte i mina händer.

    Det enda jag kan göra är att rösta på MP och hoppas de får majoritet i regering. Och tjöta om det.

    Snarare ser jag det som sannolikt att energin verkligen kraschar och då förhoppas jag att det därifrån växer upp nya trevligare strukturer, men kan inte egentligen förutse vad som händer.

    Men jo (som alltid) bästa alternativet är att jobba på det man tror på. 🙂

  15. Marcus

    Mathias: Jag håller med om att det inte satsas tillräckligt, och framför allt att det alltjämt investeras ofantligt mycket i fossil energi. Samtidigt har stora resurser dirigerats om till andra energilösningr på några få år bara. Även om vi inte lyckas undvika kraschen helt och hållet är rimligen varje sådant liet steg en mildring av den. Helt uppgiven behöver man alltså inte vara, utan som sagt jobba vidare med der man tror på…

  16. MathiasW

    Jag har funderat sedan jag läste denna artikeln. Den första artikeln förstår jag, starta egna valutor, ok inga problem.

    Den andra artikeln som jag uppfattar den talar om att det kommer en framtid då allt blir gratis. Jag drömmer mig gärna dit, och tror det finns teknik som kan göra det möjligt, men artikelförfattaren tror att det är möjligt inom vår livstid. Jag är mer tveksam, om det skulle komma en sådan teknik som utplånade all scarcity så tänker jag mig att den skulle bekämpas ungefär hundra kanske tusen gånger mer än fildelning.

    Den tredje artikeln handlar i princip om social rekommendering, inget konstigt med det.

    Och den tredje verkar handla om att våra ekonomier är mer sammanfogade idag än förut och att det är bra.

    Vad jag saknar. Som läsare som aldrig har pluggat någon ekonomi. Är mer exakt formulerade problemställningar kring den ekonomi som faktiskt dominerar, de klassiska valutorna och en presentation av genomförbara lösningar som inte är far fetched framtidsutopier.

    Jag kan identifiera problem som det med skatteparadisen och lösningen att vi genom internationella överenskommelser kan göra oss av med dem.

    Men när det kommer till en sådan ”enkel” sak som att verkligen förstå skillnaden mellan euro och krona är jag relativt vilsen.

    Några kommentarer?

Kommentarer är stängda.