Efter lite helgläsning om affekt (Massumis Parables for the Virtual) har jag skrivit en text om mitt internet på excellenta Bevara Internet.
99, our 68
Efter lite helgläsning om affekt (Massumis Parables for the Virtual) har jag skrivit en text om mitt internet på excellenta Bevara Internet.
Kalle: ”Under året har det ju blivit så påtagligt att min hjärna är distribuerad. Om man nu kan säga “min”: Jag har slutat bry mig om var denna hjärna slutar, och var bloggvännernas börjar.”
Kul text! Jag ska på salsa ikväll (Henriksberg). Och där är det ganska tydligt att tänkandet är distribuerat och kopplat. Det blir snart ganska trångt på dansgolvet, och genom olika beteenden, stilar, turer runt omkring en tvingas man tänka ihop – både med dem som dansar runt omkring och tillsammans med sin partner. Det är inte så enkelt att föraren för och följaren följer.
Dessutom tänker man ju mot och med låten. Vissa turer (ritourneller) går i dialog med låten, verserna, breaken – och med musikerna som spelade in låten kanske flera år tidigare.
Sedan tänker man tillsammans på hela dansgolvet mot och med låten. Så vissa av de individuellera turerna (tänk paret som individ här) blir möjliga eller omöjliga beroende på andra individer (par) i närheten men även beroende på någon sorts atmosfär som man bygger gemensamt på hela dansgolvet. Här är täthet, intensitet avgörande för tänkandet.
Ok, det här var inte så djupt. Bara ett snabbt försök att läsa dans/paret/övriga dansare/dansgolv/låten som spelas; som ett trans-tänkande där intelligensen/dumheten är distribuerad både i rummet och i tiden.