Vill bara tipsa om artikeln om Otto i GU Journalen.
På detta sätt kan även jag surfa lite kort på samma manliga-modebloggar-våg där Jimpan och Heiti redan fått ett par repor – med vink åt såväl gubbslemsprojektet, Evelina, och Timbro-$vensson.
Saxat:
De stora företagen, med ett stratifierat maktsystem, liknar Otto von Busch vid stora katedraler, medan basarer bäst beskriver det han kallar open source-mode där källkoden är öppen och gratis. Han tycker inte att vi ska lämna tolkningsföreträdet och agendan enbart till ikonfigurerna, och gör därför det han kan för att få människor att börja förändringsprocessen genom att själva sätta sig vid symaskinen. Helst efter att först ha rotat längst in bland ratade plagg i garderoben. Till hjälp har han skrivit en slags kokbok i hur man redesignar gamla kläder. Den har ingen copyright, utan copyleft och är gratis till alla som vill ha den.
Läste GU Journalen nu på lunchen, trevlig artikel! Tycker den gav en bra bild, hoppas man tycker det även om man inte känner till tänket sedan tidigare.
Fredrika Spindler skrev en intressant artikel i Glänta för några år sedan, ”Deleuze och lusten”, apropå det här med fåfänga. Blev sugen på att blogga lite kring det, plus dra kopplingar till buddhistisk filosof (apropå Ottos intresse för andlighet). Begär är centralt där, liksom flödesontologin.
Alexander Bard har velat göra profeten Zoroaster till deleuzian; jag ska testa om det går att göra detsamma med Buddha (som försökte hacka den vediska världsbilden, dvs det förhinduiska tänkandet i Indien).
Jo – jag tror att artikeln skall funka som intro till Otto. Visst ser han helylle ut?
Låter bra med blogguppläggen!
Även jag skulle med glädje läsa ett inlägg på det ämnet, Jimmy! Spännande med det buddhistiska perspektivet, eftersom fåfänga används om allt från utseendefixering, allmän ytlighet, om det förgängliga i allmänhet, och om det världsliga i kontrast till just det andliga. Kan finnas både fallgropar och intressanta flyktmöjligheter i den inte fullt preciserade språkanvändningen…
Hoppas jag inte gör er besvikna! (Kan, lite off topic, tipsa om boken Cutting Through Spiritual Materialism av Chögyam Trungpa. Materialism är där inte att förstå i marxistisk mening, utan mer som ett slags narcissism. Att vända ”det världsliga” ryggen kan vara lika mycket egobyggande som att drivas av fåfänga och prestige. Boken finns att hitta i New Age-affärer, och Trungpa var del av sextiotalets motkultur på sextiotalet men kommer från en tantrisk tradition som går tillbaka till heretiska mystiker på 1000-talet. Jag kan snöa in på det här hur mycket som helst, men ska sätta punkt här. 😉 )
”sextiotalets motkultur på sextiotalet”
Vore märkligt om han varit en del av sextiotalets motkultur på trettiotalet… Det gick lite snabbt när jag skrev.