Något om utställningen ”On Cities”, som nu visas i Stockholm.

Sitter och förbereder kvällens föreläsning på Världskulturmuséet, där Museion står som arrangör. Titel: ”Går det att tjuvkoppla kapitalismen?” Tanken är att jag och Otto skall ge en liten guidning i DIY-delen av utställningen ”Take Action” – den del som antingen helt förbisetts (SvD) eller misstolkats (GP) av recensenterna.

En viktig poäng ikväll blir att diskutera politiken kring ting – om det politiska i att hacka verkligheten. Nämnda recensenter verkar ha problem med just detta; för dem är aktivism fortfarande liktydigt med att samla folkmassor på gatorna – att skapa folkligt tryck som skall påverka de styrande. Får se hur det går att övertyga åhörarna. En annan viktig poäng är beskrivningen av världen såsom dynamiskt sammansatt av olika logiker – diskussioner om katedraler och basarer, om självorganisering, om stratifiering osv.

Samma teman finns för övrigt i Francesco Jodices film São Paolo City Tellers, som visas på Arkitektmuséets utställning ”On Cities”. I beskrivningen heter det att

the film reveals the impossibilities to govern ’from above’ certain aspects of its perpetual growth.

Således inleds filmen med en titt på de ”catadores” som, på självorganiserat vis, står för en viktig del av stadens infrastruktur: Sophanteringen. Mycket intressant: Dels finns det paralleller till tidigare motsvarigheter i London (se Steven Johnsons The Ghost Map); dels är catadores-skråets kamp för bättre rättigheter ett bra exempel på hur man kan skapa nya tryggheter inom ramen för självorganiserande strukturer. Något som även Den Svenska Modellen kommer att behöva efterapa, förr eller senare.

Nedslag nummer två i São Paolo-natten är hos ett gäng hackare, som lyckas rätt bra med att manipulera sin verklighet, trots minimal budget. Kommer att bli intressant exempel att ta upp ikväll – hela FLOSS-debatten handlar inte bara om den rika världens problem.

Sedan fortsätter resan genom 18-miljonersstaden – via religiösa sekter, säkerhetsindustrin osv. Läs mer om Jodice här.

Intressant är även STEALTH-gänget, som i projektet ”Wild City” försöker förstå den abstrakta maskin som ligger bakom de komplexa urbana flödena i Belgrad. Eller som utställningstexten säger; projektet

tries to identify the internal logic of those transformations and investigates how to describe the seemingly chaotic events in a process based and systematic way. The question is not ’how does it look’ but ’how does it work’?

V complexity theory, v Deleuzian indeed. Kul att Arkitektmuséet hänger på The Next Big Thing.