Man börjar ju bli till åren, så tankar om en helt ny karriär comes with the territory.

Nu är det inte riktigt så illa – så jag blir nog kvar där jag är. En modest riktningsändring har jag i alla fall lyckats åstadkomma, genom att bygga upp lite mer material inom brädsportsrelaterad forskning. Senaste tillskottet har just publicerats i Surveillance & Society.

Ny numret är ett dubbelnummer, baserat på papper som presenterades på förra årets konferens i Barcelona. Det övergripande temat ”Surveillance Assymetries and Ambiguities”, och mitt bidrag (tidigare faser i skrivprocessen beskrivna här, här, och här) passar väl in i så motto att jag försöker nyansera diskussionen om de subjektiviteter som produceras av övervakningsteknologier (mer specifikt ”quantified self”-grejer).

Kort sagt: Jag vill undvika en analys av användningen av dessa teknologier såsom något som bara producerar narcissism eller paranoia. Istället pekar jag på hur ”this form of coveillance is yielding a particular consumer culture among its members” – ”how the GPS-social-media assemblage boosts the desire to consume.”