Idag gästbloggar jag på ”This Must Be the Place”, en text om Björlanda Kile.

Kanske värt att fylla i – mitt första jobb var att, under sommaren -94, ha hand om en container med surfprylar på just Björlanda. Jag såg till att folk kunde testa grejer, och agerade även instruktör. Någon gång under sommaren var jag och en vän ute på udden mot Nordre Älv – skulle det alls vara möjligt att dra ut en väg dit? Skulle man kunna ha ett surfcenter därute? Detta ställe skulle funka i snart sagt alla vindriktningar, och vid västlig vind skulle man inte behöva lägga den första kvarten på att kryssa ut genom den smala mynningen ut mot de stora ytorna utanför hamnbukten. Man skulle kunna köra tävlingar där osv.

Hur som helst, det bidde inget av det då, och någonting sådana planer har ännu inte materialiserats. Det är för klippigt och oländigt därute på halvön. Som sagt, abstraktionens kraft är för svag. Se mer i posterna om ”oavsiklig marxism” (1 och 2).