Hur tecknas samtidens ”industriella landskap”?

Spenderade några dagar i London förra veckan; första besöket på länge. Tittade förbi Tate Britain – lite oväntat kanske, men hade fått tips om den pågående Lowry-utställningen.

Glad att jag hann se den – sannolikt kommer dessa målningar hänga kvar i mitt medvetande under en tid framöver. (Har ännu inte hunnit läsa något av de längre texterna, skrivna av curators T.J. Clark och Anne Wagner, får kanske återkomma till dem.)

Lowry arbetade med tematiker som känns igen från klassisk sociologi kring begreppet modernitet: Tankar om (folk)massan, industrin, urbanisering osv. Inte minst är det industriella landskap som avtecknas – landskap som samtidigt är realistiska och imaginära. (Se recension i LRB.)

För så är det ju: Vi talar om måleri som är influerat av impressionister, men som adderar en viss socialrealism. Det är vardagen som fångas av Lowry, men med fokus på ”the battle for life” – massornas nya livsvillkor. Samtidigt är det generiska landskap som presenteras; inte någon speciell plats, utan sinnebilden av det industriella landskapet.

Det funkar – bilderna är slående. Samtidigt kan man ju hävda att dessa bilder – som vi känner väl igen – är misstolkingar av vad industrialisering verkligen innebar. Som Tim Mitchell skriver i första kapitlet av Carbon Democracy:

We think of industrialisation (and the democracy that followed) as an urban phenomenon based on fossil fuels, but it depended on an agrarian – and colonial – transformation based on organic forms of energy. By freeing areas previously reserved as woodland for the supply of fuel, allowing more land for grazing and cultivation, the use of coal in northern Europe contributed to the creation of additional farmland. (16)

Med andra ord: Det moderna industriella landskapet kanske inte är det urbana landskap som Lowry visar oss, vi borde även presenteras med andra, rurala vistas.

Trots denna invändning – det är alltid fascinerande att påminnas av de närmast ”naturgeografiska” effekterna av tekno-ekonomisk utveckling. (Antropocenen är såklart ett extremt exempel, men man kan ju även tänka mer lokalt än så.) Vilka naturkulturella landskap formas idag? Vilka är signifikanta för vår tid? Vi lever ju i en ekonomi där dessa moderna/industriella processer pågår parallellt med formerandet av en slags ”vitalistisk kapitalism” som skall främja ”connective mutation”. Vilka landskap skapas av den senare trenden? Hmm, antar att svaret är gentrifierade urbana miljöer – kaffebarer och dylikt. Dessa är dock inte lika vidsträckta som som Lowrys panoraman. Vidare kan man även här göra samma poäng som Mitchell – att dessa kaffebarslandskap förutsätter oljesandslandskap osv.

Skall man tänka att de nya landskapen utgörs av undervattenskablar, kommunikationssatelliter osv.? Här stöter man på ett annat problem: De figurer eller bilder som skapas av ”detta nya” kan inte riktigt bli de täta landskap av ”total industrialism” som Lowry målar. Vi har här att göra med en rumslighet som handlar mer om associationer, noder och nätverk, snarare än om en rumslighet förstådd som ”en bit överskådlig rymd”.*

Hur som helst – utställningen pågår i knappt två veckor till. Missa inte om ni är på genomfart.

– – – –

*: Detta är såklart Latouriansk poäng – han försöker ju för övrigt använda Tarde till att mena att även modernitet/industrialism ytterst handlade om nätverk: Om en förlängning och förfining av nätverk.