Jag fallta problemet ungefär så här: Inom tillverkningsindustrin, där konkurrensen har visat sig ge så extremt stora framgångar( om man nu ser tillväxt som framgång, vilket är en annan fråga) är det ganska enkelt att mäta utveckling. Antal produkter, kvalitet och dylikt går att sätta relevanta siffror på och jämförelser kan lätt göras såväl av kunder som tillverkare.
När man så vill överföra detta framgångsrecept till sociala verksamheter som sjukvård och skola så vidar det sig fallera på grund av bristande mätbarhet. Man kan inte göra objektiva jämförelser och därmed inte göra vettiga upphandlingar. Det blir alltför lätt för ”oseriösa” aktörer att ge avkall på kvaliteten för profitens skull.
När man så upptäcker detta problem så konstruerar man föregivet objektiva mått, som man kan sätta siffror på. Men, då dessa konstruktioner har svaga samband med det som vi menar med vård- och skolkvalitet, blir ”målen” mål i sig och leder dels till suboptimering, dels till onödig byråkrati.
Att eliminera vinstintresset i enlighet med de brittiska idéerna borde verkligen kunna vara en bra väg och det är ju fantastiskt bra att denna väg ges uppmärksamhet på detta sätt. Kanske slår det igenom så nåningom, ge inte upp!
En mycket bra artikel, Kalle!
Jag fallta problemet ungefär så här: Inom tillverkningsindustrin, där konkurrensen har visat sig ge så extremt stora framgångar( om man nu ser tillväxt som framgång, vilket är en annan fråga) är det ganska enkelt att mäta utveckling. Antal produkter, kvalitet och dylikt går att sätta relevanta siffror på och jämförelser kan lätt göras såväl av kunder som tillverkare.
När man så vill överföra detta framgångsrecept till sociala verksamheter som sjukvård och skola så vidar det sig fallera på grund av bristande mätbarhet. Man kan inte göra objektiva jämförelser och därmed inte göra vettiga upphandlingar. Det blir alltför lätt för ”oseriösa” aktörer att ge avkall på kvaliteten för profitens skull.
När man så upptäcker detta problem så konstruerar man föregivet objektiva mått, som man kan sätta siffror på. Men, då dessa konstruktioner har svaga samband med det som vi menar med vård- och skolkvalitet, blir ”målen” mål i sig och leder dels till suboptimering, dels till onödig byråkrati.
Att eliminera vinstintresset i enlighet med de brittiska idéerna borde verkligen kunna vara en bra väg och det är ju fantastiskt bra att denna väg ges uppmärksamhet på detta sätt. Kanske slår det igenom så nåningom, ge inte upp!